Friluftsliv och kärleksliv

Friluftslivet är som kärlekslivet. När du träffar en ny partner måste fokus ligga på  person och inte på ego. Och ifall hen är oerfaren får du ta det lite försiktigt. Bjuda på ett kravlöst naturäventyr med minimalt prylbehov. Bygga en föreställning likt vinnarlåten i Melodifestivalen med tonartshöjning innan sista versens crescendo och vara så där lagom spontan, även om allt är planerat i detalj, för här gäller att pränta ett oförglömligt minne.  Självklart, vi i friluftslivet vill väl alla väl?

Dessvärre inte.

Friluftslivet är precis som kärlekslivet späckat av självupptagenhet, arrogans och översitteri. Fråga mig inte varför, men det finns en hord självutnämnda experter där ute som bara väntar på få dissekera våra tillkortakommanden. Koncentrationen av präktighetspåvar inom vissa delar av friluftslivet kan emellanåt uppstå i sådan omfattning att jag numera kategoriserar folk enligt ett skägg- och blonderat flätindex. Det är ju så de ser ut i den begynnande 30-årsåldern när den ungdomliga spontaniteten förlorats och ännu inte kompenserats av tillräcklig erfarenhet. Ni vet, dom där som redan sett det mesta och hört nästan allt. Dom som möjligen accepterar dig ifall du kvalar in fysikt och/eller accepterar rådande dominans. De som inte fattar att friluftslivet, liksom kärlekslivet, bygger på tillit – att våga lita på sin partner. 

Din nya partner må vara en riktig knäppjök, men så länge hen är ärlig kommer vänskapen förmodligen att fungera. Helt enkelt därför att de flesta friluftsaktiviteter inbegriper ett visst risktagande. Personer som ljuger om trötthet, rädsla eller tidigare erfarenhet blir farliga. Våga be om assistans inför en teknisk och exponerad passage är inget tecken på svaghet, utan en fråga om säkerhet. Ett faktum som världens alla bergsguider och färdledare torde kunna belägga.  

ITA Dolomiterna. Alta via 9. Via ferrata/klätterstig Astaldi.

Den kanske största risken att kvadda nybörjarrelationen är nog ändå att själv bli överambitiös. Lätt hänt. Man vill ju så väl och där finns så mycket som man vill visa. Så starka upplevelser att äntligen få dela och helst omedelbart, men vänskap kräver tid, tillförsikt och ansenligt mått av tålamod. Himlastormande äventyr frälser igen nybörjare ifall du inte själv förmår att degradera dig till fegisnivå eller lyckas dämpa nykläckta entusiaster som tror sig fixa allt och lätt som en plätt. En känslig balansgång som säljare i friluftsbutiker måste bemästra var gång de möter kunder som planerar långtur i Sarek, fastän de uppenbarligen aldrig lämnat asfalten tidigare. Första gången ska vara trygg och bekväm. Det är ingen konst att vandra ihjäl ett nymornat fjällintresse eller fylla paddelupplevelsen med blåsor och vätskebrist.

Sedan finns det förstås de som lyckas ändå, mot alla odds. Som en av mina kompisar som släpade upp sin pinfärska pojkvän på en hyfsat avancerad alptopp, varefter de reste hem och flyttade ihop. Hon hade fått honom att lägga tryggheten i hennes händer.         

Idag